favorit i repris; yes, we can.


lite efter? näe. kollade på hela tacktalet nu på dn. jag kan ju inte säga att jag är helt opåverkad av det storslagna och glittriga.. rätt mäktigt var det måste jag väl erkänna

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0